Sommaren blev ju inte riktigt som vi tänkt att den skulle bli. Oftast är det väl visserligen så, att det inte blir precis som man tänkt, men just den här sommaren var extra svår att förutspå. När vi bleka och vintertrötta gick och längtade efter sommar, längtade vi efter sånt som soliga enkla dagar och långa ljumma kvällar, men riktigt så idylliskt blev det alltså inte. Vädret ställde till det lite och livet fick ledigheten att präglas av svärmors sjukdom och allt som kretsade kring den. Så den där avslappnade gemensamma ledigheten blev det inte så mycket med i år. 

När maken spenderade sin sista semestervecka hade jag redan inlett höstterminen och börjat jobba. Och kanske var det för att han kände sig lite lurad på den där sommaren, som han satt vaken till långt in på natten för att leta solresor att fästa hoppet vid. Han är i regel den av oss som är försiktig och klok, medan jag vanligtvis får stå för det sponta. Därför visste jag inte riktigt vad jag skulle tro när jag en förmiddag på jobbet tog emot ett SMS med en Youtube film av Vaya con dios 'Puerto Rico' ackompanjerat med en kort text om att jag skulle ansöka om ledigt en dag i vinter. Jag förstod budskapet, men kunde han verkligen mena allvar? Hade han verkligen bokat en resa?

Ja, det hade han. Flygbiljetterna var tydligen så billiga att han helt enkelt inte kunde motstå. Först blev jag superglad över makens spontanitet, men efter lite googlande om ön började jag vackla. I ärlighetens namn har resesuget ännu inte hunnit tillta varken hos mig eller hos dottern efter fjolårets flängiga Thailandstrip. Och ska vi resa till ett helt nytt och outforskat ställe och sätta ihop en hållbar rutt helt själva, så måste vi ju verkligen läsa på. Har vi tid och ork för det? Och flygbiljetter är visserligen en bra start, men hotell, mat och allt annat. Har vi råd med det? Frågorna hopade sig och en stund var jag i ärlighetens namn skeptisk. Men biljetterna var bokade och makens spontanitet måste primieras. Alltså ska vi till Puerto Rico. 

Det är inte klokt egentligen, för vi har aldrig riktigt pratat om just den ön och vet egentligen ingenting om den. Eller jo, vi vet att den ligger långt bort och i en klimatzon som vi tycker väldigt mycket om. När vi i Skandinavien har vinter, är där behagligt varmt i såväl vatten som hav. Det vet vi. Och om öborna är från samma jammande gungande kreolpratande kultur som de på öarna runtomkring, så kommer vi trivas bra.

Historiens starkaste storm verkar ha varit ganska skonsamt mot just Puerto Rico och det är ju skönt. För oss som ska dit, men allra mest för ortsborna.