Jobb idag igen. På riktigt och på skolan där jag jobbar. Jag kan anpassa mina uppgifter så att jag inte behöver flänga runt, så att jobba går bra. Men det är meckigt att vara begränsad. Allt tar längre tid och mer energi. Man blir lite svett och frustrerad. 

Efter jobb var det möte med mammas assistenter och sen hem till spisen, medan maken och dottern gjorde stallet. Inget konstigt alls om allt vore som vanligt, men lite pust och stånk i det här tillståndet. 

Stackars foten, som älskar barfotalivet över allt annat, fick klaustrofobi idag. Panik i foten, läskigt obehag i huden och en nyfikenhet på hur det såg ut där under gjorde att jag lindade av. Förbjudet kanske, men sköterskan nästan uppmanade mig till det, när hon sände med mig några rullar bandagering hem 😉

Foten var fin, tycker jag och inte alls så svullen som jag trodde. Massage med lite olja var som en resa till himlen. Det här blir det svårt att inte göra om...