Fuck, va tjatigt. Jag tål verkligen inte kontrastvätska! Den hårda vägen har jag lärt mig att jag får allergisk reaktion av den där sörjan, så den här gången sa jag till i förväg. För att förhindra reaktionen, som för min del innebär utslag och ett helvetes kli på hela kroppen, ska man premedicinera. Som det så fint heter. 

Så jag premedicinerade enligt läkarens ordination och tryckte i mig hur mycket piller som helst. Kände mig som gammelmoster Agda när jag lät tablett efter tablett slinka ner. Men trots all medicin, var reaktionen efter röntgen densamma som gångerna innan. Kliet från helvetet och därmed ännu mer kortison. 

Alla tabletter och det helsjuka kliet fick mig faktiskt att bli trött på riktigt. Med tålamodet är det sådär just nu. Även om jag försöker bita ihop och hålla för mig själv när det brister.

I vilket fall är röntgen nu gjord och därmed har läkaren fått ytterligare en bit till sitt pussel. Man är bra nyfiken på vilken bild han får fram, den där hemmatologen. 

Lennart heter han förresten. Som min farbror. Det känns tryggt.