Mamma i farten

Vaknar knölig, svullen och långt ifrån utvilad. Men känslan av glädje finns ändå där, inbäddad i en dimma av trötthet. Jag grämer mig för att jag är sjuk och rädslan för cancern gör sig påmind varje minut. Ändå finns det ingen anledning att gå omkring och deppa. Jag är glad för varje dag jag får och älskar det faktum att jag lever. Cancerbeskedet har gjort mig så oerhört...

Läs hela blogginlägget

Det är med glädje och skräckblandad förtjusning som jag sällskapar dottern i hennes resa från liten till stor. Det är svårt att hänga med och jag förvånas nästintill dagligen över hur faktiskt stor och otroligt modig hon är. För hon är stor, fastän hon bara är 10. Och hon är verkligen modig.

Hon är inte modig på det sättet att hon inte räds någonting. Hon är modig...

Läs hela blogginlägget

Idag är det söndag. En söndag som de flesta andra den här sommaren. Det blåser lite grann, himlen är molntät och termometern visar på en sisådär 17°. Jag sitter här vid min långfrukost och ser tillbaka på en helg som varit ganska fylld med slarv. Lika lätt som det är att komma in i en rutin, lika svårt är det att hålla fast vid den. Det vet jag sedan tidigare, så det är inget...

Läs hela blogginlägget

Minsta syrran gifter sig till sommaren, med en kille som enligt mina storasystersögon är helt perfekt. Han är som klippt och skuren för syrran. Det är för härligt och faktiskt rätt coolt det där, att två som verkar vara som skapta för varandra faktiskt också hittar varandra. Hur blir det så? Hur kommer det sig att man hittar rätt, bland världens alla människor? Är det ödet som f...

Läs hela blogginlägget

Vi har väl kanske inte haft något riktigt flyt i relationen den senaste tiden, maken och jag. Det har varit lite knaggligt, sådär som det är ibland. Minsta lilla grej har lett till tjafs, ibland rentav till bråk. Bråk som inte gett något utan bara tärt. Stundtals har vi bara gått runt och varit obekvämt och halvstelt tysta. Vi går igenom sånahär perioder ibland och nä, det är inte...

Läs hela blogginlägget

Vi har så himla kul ihop, min dotter och jag, även om det skiljer några år mellan oss. Hon är 10 och jag är 38. Men fastän jag är vuxen och hon är barn, känner jag det ofta som att hon är min allra bästa vän. Med henne kan jag vara mig själv, mitt tramsiga jag, som fnittrar och fjompar sig även när det inte passar. Hon förstår mig och jag förstå henne. Och förstår vi inte var...

Läs hela blogginlägget

Lördag med tjefilm och soffhäng.

Strax efter första gången jag sett The Wedding Singer gick jag och köpte soundtracket på CD. Jag bodde i Chicago då och var ungdomligt olyckligt kär. I drömmen sjöng han jag älskade på avstånd, den här för mig.

Den är fin.

Orden är enkla och melodin likaså, men budskapet är stort och mäktigt.

I wanna make you smile...

Läs hela blogginlägget

Det är helt underbart, det här med att vara mamma. Men samtidigt är det svårt. Även om jag gått kursen och har högskolepoäng som borde ge guidning, så undrar jag allt som oftast...

Gör jag rätt nu? Pushar jag lagom?

Skyddar jag för mycket?

Låter jag henne sitta för mycket vid datorn?

Lär jag henne allt viktigt?

Serverar jag tillräckligt med...

Läs hela blogginlägget

Man kommer hem från jobbet. Mörkret har lagt sig. Vinden viner och biter. Så fort ytterdörren slagit igen, stundar vintervardagens absoluta höjdpunkt.

Ett hej, ett smile och en kram i förbifarten, sen styrs stegen mot sovrummet, där de anständiga kläderna åker av och byts ut mot något mer lätt och ledigt. Bara fötter, mjuka byxor och makens använda T-shirt. Då åker axlarn...

Läs hela blogginlägget

Drömmen

Absolut verklig var den inte, för detaljerna svajade och var inte helt sanningsenliga. Trots det kändes drömmen sådär gripande, som drömmar kan göra ibland.

I drömmen levde vi vårt liv, så som vi lever det nu. Vi bodde i ett annat hus och utan barn, men i övrigt var som vanligt. Jobb, ömhet, träning och vänner. Stress, glädje, vardag och fest. Vi var de vi är...

Läs hela blogginlägget

Jag är en av dem som har sådär lätt för att bli tårögd. Egentligen är det ju ingen annans huvudbry än mitt, men det är något visst med tårar. Ibland gör de en situation lite obekväm och då särskilt för den som är bredvid eller mitt emot. För tårar skapar lätt osäkerhet och passar inte alltid in. Men oftast tycker jag ändå om dom. De är ju en del av mig. Min mamma är likad...

Läs hela blogginlägget

Vänner från förr, såna som har känt en sedan urminnes tider. De har all bakgrundsfakta och behöver inget intro. De förstår utan att man behöver sätt ord på och med dem kan man vara precis den man är. Med gamla vänner känner man sig trygg.

Nya vänner. Lika härligt som det är att hänga med vänner från förr, lika givande kan det vara att umgås med nya. Det kan vara befriand...

Läs hela blogginlägget

Jag var i sjuårsåldern. Minnena är mest förknippade med bilder och inte så mycket med känslor, vilket är konstigt, eftersom tankar och känslor måste har stormat rejält. Jag minns i vilket fall hur jag sakta och som vanligt efter skolan, traskade den korta biten från skolbussen hem till vårt gula kedjehus. Det var vår. Jag minns att jag tyckte det var underligt att vår fula Ford Sierr...

Läs hela blogginlägget

Hon hamnar i svackor ibland, min älskade dotter, och då tvivlar hon på att hon duger. Det är nog mänskligt och säkert något som alla gör då och då, även om vi inte pratar så mycket om det. Men även om det kanske hör till att tvivla på sig själv ibland, så gör stunderna då hon vacklar så ont i mitt hjärta. Hon ska inte vackla! Det finns ingen som helst anledning att tvivla. Hon...

Läs hela blogginlägget

Vänner som man en gång varit nära, men sakta glidit ifrån. De lämnar tomrum och saknad.

Ska man höra av sig......

Läs hela blogginlägget

Ja, det borde jag verkligen. Men jag får inte riktigt till det. Det finns en hel massa saker som lockar mer än att krypa till kojs. Min sänghalva gapar tom bredvid den småsnarkande maken, för jag sitter här full av trots. Nä, jag vill inte gå och lägga mig.

Det vill jag egentligen aldrig. Även de dagar då jag vaknar totalt överkörd och överlever dagen bara tack vara vetskapen...

Läs hela blogginlägget

Njutning. Det är det som är målet med det mesta. Att njuta fullt ut av det som livet har att ge. Fast maken är mer praktisk och inte så uppe i det blå. En fin, komplett duo kan man tänka, men ibland krockar våra levnadssätt. Vi bråkar inte så ofta, vilket jag kan tycka är lite trist, men när meningsskiljaktighet faktiskt uppstår, då handlar det ofta om skillnader i levnadssätt....

Läs hela blogginlägget

Dottern och jag var på bio idag. Vi såg en film. En tecknad, som rörde till tårar, så fin som den var. Under bilfärden hem pratade vi om filmens budskap och vi enades om att det kunde sammanfattas typ såhär:

Det som är viktigt i livet är sådant som man kan se med hjärtat, känna med hjärtat.

Det är bara med hjärtat som man egentligen kan se.

Hjärnan försök...

Läs hela blogginlägget

Jag minns det som om det vore igår. Jag stod där, mellanbaren och dansgolvet, och hade lite sådär bara lagom småkul, som jag alltidhade när vi var ute. Min vackra vän glänste som hon brukade och bredvid hennevar jag sällan mer än en skugga. Hon hade första tjing i alla lägen och jagbrukade få kompisarna, vars roll i regel var samma som min. Vi som blev över.

I vilket fall var...

Läs hela blogginlägget

Folk har inget tålamod idag, brukade min mormor säga. Man kan ju inte hoppa av båten bara för att det börjar gunga lite grann. Det går upp och ner, så är det bara. Det är livet. Man måste ha lite tålamod.

Hon var så klok. Så lugn och sansad. Så stark. Ögonen vattnas när jag minns min fina mormor Gittan. Hon fanns alltid där och jag saknar henne så. Stenen av sorg och sakn...

Läs hela blogginlägget

Först kom det ingen. Sen kom det ingen. Och sen ingen. Men sen kom en. Vi trodde knappt att det skulle gå, men det blev till sist en liten en. En underbar söt tjej. Vår dotter. Den bästa man kan önska sig.

Ja, hon lät vänta på sig, vår fina skatt. Det hann bli ett lägenhet, hus, en hund och nästan en resa till Afrika innan hon bestämde sig för att bli till. Personligheten, att v...

Läs hela blogginlägget

Det har alltid varit lite utav ett bekymmer. När hon var mindre var det ett bekymmer för oss föräldrar. Barn måste sova, läste man. Det var så oerhört viktigt att barn sov som de skulle. På dagarna skulle det vilas och på natten måste rätt antal timmar in för att den lilla barnakroppen skulle hålla sig frisk och få en ärlig chans att utvecklas. Det händer så mycket när barnen so...

Läs hela blogginlägget

Smart

Snygg

Varmhjärtad

Omtänksam

Speciell

Värdefull

Viktig

Och rolig

Det är du.

Ja, du är verkligen toppen!

Bara tanken på dig får mig att le....

Läs hela blogginlägget