Hejsan!
Så roligt att du hittade hit, till bloggen där jag rensar och reder i virvlande tankar om kärlek, resor, vänskap och hälsa.
Med min man och vår på väg att bli tonårsdotter bor jag i en sommarstad nära kusten, ganska långt ner i vårt av långa land. Jag lägger för lite tid på att träffa vänner och låter jobb, familj och träning vara det som prioriteras. Hälsa är min hobby, vilket kanske är en av anledningarna till att vårens cancerbesked kändes som en extra hård käftsmäll.
Här i bloggen skriver jag egentligen mest för mig själv. Men jag skriver även för dig, som är nyfiken på mitt innersta. I verkliga livet är jag lite återhållsam, för vem orkar väl egentligen med den som pratar för mycket om sig själv. Men här i bloggen kan jag tömma mina tankar utan att belasta någon. Det jag skriver är på riktigt, men i inlägg där jag blir allt för dramatisk, kan jag råda dig att ta det som står med en nypa salt. Det som känns stormigt när jag skriver, mojnar i regel när jag fått skriva av mig.
Var inte rädd för att lägga en kommentar ifall ett inlägg väcker frågor eller fundering.
Operationen av min deformerade vänsterfot genomfördes 23:e augusti. Syftet var att bli kvitt smärtan, som dels höll mig vaken om nätterna och som dels begränsade mig i min träningsvardag. Extra dum var foten vid löpning. Och det var trist, för just löpning är ju en träningsaktivitet som passar mig bra.
Efter operationen följde någon veckas vila, men ganska snart var jag på...
Nu är det höst på riktigt. Senhöst nästan. Löven tappar taget och det är ett tydligt tecken på att hösten inom kort kommer övergå till vinter. Vad passar då bättre än att foten äntligen får plats i ett par vanliga skor. Äntligen - för fösta gången på 66 dagar. Gympadojorna är visserligen sköna, men det känns bra ändå att kunna gå i mer rejäla dojor. Såna som värmer oc...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Dryga två månader sedan operationen och idag var det dags. Dags för röntgen av resultat och utlåtande av läkare. Vad skulle hon säga? Skulle hon tycka att jag skött mig? Det hade varit så kul om hon var nöjd, duktiga goa Maria Köster.
Röntgen först och sen läkarträff en halvtimme senare en våning upp. Väldigt smidigt. Tack Movement.
Röntgen v...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Jag drömmer så fasligt intensivt nu för tiden, snurrar och skaver runt på lakanet, vilket resulterade i att jag i morse vaknade med en fot som nästan helt saknade sår. Skorpan var borta och vid första anblick, när John Blund inte helt släpp taget, höjdes ögonbrynen högt upp i pannan. "Vems fot är det där!?". Den ser inte alls ut som min. Ska jag vara helt ärlig, gillar jag den över...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Nu jäklar händer det grejer! Den här helgen är den första helgen under operationsresan, som jag känt mig nästan helt som mig själv. Nästan helt obehindrad av ingreppet. Det har gått dryga månaden sedan operationen och helgen har gett tecken på att jag snart är i mål. Foten klarar belastning på ett helt annat sätt än tidigare och jag har varit ute på min första riktiga promenad....
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Skon, ja. Min trogna följeslagare, som hjälpt mig avlasta. Nu lägger jag den åt sidan och testar att gå med två lika dana och helt vanliga skor. Gympadojjor får det bli, en knuten och en oknuten, men ändå. Två vanliga skor.
Det känns stort....
0 kommentarer | Skriv en kommentar
När det gäller överkroppen kan jag träna på rätt så bra nu, utan att foten sväller upp. Med med benen är det lite annat. Den närmsta träningen jag kommer där är att vicka ivrigt på tårna. Och inte ens det lyckas jag särskilt bra med.
Stortån är så löjligt stel! Jag har ingen som helst styrlsel i den, vilket är lite oroväckande. Kommer jag någonsin kunna böja den ige...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Fortfarande är det två veckor kvar innan jag har läkarens tillåtelse att ta av mig stora fula (och nu också ganska välanvända och äckliga) fulskon, men foten gör inte ont längre, så jag bara måste testa! Funkar den att gå på?
Med små försiktiga myrsteg tar jag mina första stapplande steg. Stortån är stel som en pinne. Den pekar rakt fram och lite upp. Trampdynan är fortf...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Då var det gjort. Stygnen är tagna och ytterligare en etapp i läkningen är avklarad. Gött.
Återigen gav sköterskan mig en klapp på axeln och ett "duktig tjej" när hon betraktade status på fot och sår. Jag tycker också det ser bra ut och det verkar som att jag skött mig fint. Belastat lagom. Svullnaden är knappt märkbar och man ser inget som helst tecken på infektion i såre...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Idag tog jag beslutet att det var dags för tvagning. Jag kliade mig lite på hälen och när huden flagnade och föll av i stora sjok, förstod jag att tid behövde avsättas för en ordentligt grovrengöring.
Först tänkte jag fel. Jag lindade av den fortsatt blåslagna och satte ändan i badet. Det är där den allmänna tvangningen numera sker. Att duscha ståendes, utan att blöta fo...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Idag slängde jag kryckrackarna nästan helt. Smärtan har gett med sig allt mer och i måndags, dag 13, slutade jag att knapra värktabletter. Eftersom jag har rätt att vara hemma för rekreation i en månad eller mer, tänker jag att det är ett budskap om att jag måste ta det varsamt. Därför har jag hittills valt att avlasta och skydda genom att studsa runt på kryckor när jag jobbat. (Oc...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Rastlösheten är inte alls lika påträngande nu när jag jag jobbar. Det är skönt. Jag är glad för att jag tog beslutet att inte ligga i soffan, trots familjens påtryckningar.
Att jag reder ut att jobba är nog avhängt mitt beslut att hoppa med kryckor. Jag hade aldrig klarat det om det hade inneburit att jag trampade runt på foten en hel dag. Det hade verkligen inte gått. Dels h...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Jobb idag igen. På riktigt och på skolan där jag jobbar. Jag kan anpassa mina uppgifter så att jag inte behöver flänga runt, så att jobba går bra. Men det är meckigt att vara begränsad. Allt tar längre tid och mer energi. Man blir lite svett och frustrerad.
Efter jobb var det möte med mammas assistenter och sen hem till spisen, medan maken och dottern gjorde stallet. Inget konstigt...
Jag valde att ta mig till jobbet idag och ojojoj va skönt det var att använda huvudet. Dagen bjöd på fortbildning i föreläsningsform. Foten upp och medhavd lunch i ensamhet medan resten gav sig av på stan. Lite enstörigt och larvigt kändes det att sitta kvar helt själv. Men icke att jag överbelastar!
Såret gör inte vidare ont, men tårna känns mycket märkliga. De värker...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Tja, inte mycket nytt att berätta om resan till läkning och löpning i spåret. Foten ändrar färg och går från min egen nyans till en lite mer grönblå. Jag följer mitt träningsprogram och märker yttepytte progression.
Träningen av foten består hittills av att vicka på tårna. Fram och tillbaka ska de. Upp och ner och isär. Jag har viss kontroll över de fyra lite mindre tår...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Det onda är inte längre till något direkt besvär. Hela natten flöt på smärtfritt och jag behövde inte ta mitt-i-natten-dosen, så som jag gjort innan. Men problemet med fossingen är att den svullnar upp av minsta lilla. Svullnaden är obehaglig och det känns hur påfrestande trycket är för det igensydda såret. Jag är på riktigt rädd för att sömmen ska brista!
Igår höll...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Rastlösheten är ett faktum och jag tror faktiskt att jag håller på att bli lite tokig.
I'm about to go totally bananas, som dom säger.
Hade det varit armen som varit opererad, kunde jag låtit den hänga. Låtit resten av kroppen ge utlopp för energi på en massa olika sätt. Oj, va jag hade promenerat då. Men nu är det foten och problemet med den är att den är så hårt...
Foten gjorde mindre ont när jag vaknade i morse och den har heller inte plågat mig nämnvärt under natten. Det går helt klart åt rätt håll.
Kl 10 hade jag tid för att lägga om såret uppe på Movement och på informationen till tabletterna stod det att det var jag själv som fick avgöra om jag var i kondition att köra bil eller inte. Trots makens rynka i pannan var det klart att...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Natten som gick var bökigare än den förra. Foten väckte mig ideligen och det var svårt att hitta en ställning som var bekväm. Det bultade i foten och värkte i skelettet hur jag än låg, så det blev en hel del snurrande och suckande.
Ett bekymmer jag hade igår var att få till det med de smärtstillande tabletterna. Den starkaste tabletten jag fick gav alldeles för mycket biverk...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Vid lunchtid igår togs knölen alltså bort. Bra. Att ha tagit beslut och att ha genomfört operationen känns bra. Men uj, va ont det gör. I takt med att kvällen närmade sig igår tilltog smärtan och jag var lite orolig över hur natten skulle se ut. Hur ont skulle det egentligen göra? Skulle jag få sova något eller bara ligga och vrida mig? Jag hatar såna nätter när man bara ligger oc...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Nyfiken som jag är har jag googlat runt lite efter info om hur operationen egentligen gick till. Det finns en hel del magstarka filmer, direkt från operationssalen. Vissa ackompanjerade med riktigt märklig musik. Jag väljer att länka till två lite mer smakfulla informationsfilmer, för den som vill veta mer.
Verklig, ganska äcklig men informativ film
Animerad 3D-fil...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Läkare: Dr.Maria Cöster
Plats: Capio Movement i Halmstad
Tid: 23/8 09.00
Det var det jag visste. På grund av mitt velande har det gått väldigt lång tid mellan själva läkarbesöket och dagen för operation, så jag var lite osäker på själva ingreppet. Det finns en hel rad metoder att använda sig av vid en operation av Hallux valgus och det visade sig att min läkar...
De började växa till sig redan när jag var ung. Kanske var det för att jag hade haft för trånga skor i min barndom eller kanske var det gener och arv. Jag vet i fasen varför jag fick mina hallux valgus, men jag de har länge varit en del av mig och jag har lärt mig att anpassa mitt liv efter dem. Jag har accepterat att mina fötter inte är av den där raka, nätta, kvinnliga varianten, ut...
0 kommentarer | Skriv en kommentar